"Överkänsligt och nervöst."
Svaeren: "Det framgår inte om han menar att Granskningsnämnden är överkänslig i allmänhet eller för att det handlar om kyrkan. Men där gissar jag på det senare."
Jag tror att Svaeren har rätt i sin gissning. Och anser att Olofsson slår huvudet på spiken.
Ett numera populärt uttryck bland kristna debattörer är "religiös beröringsskräck", något man gärna beskyller sin kristendomskritiske meningsmotståndare för, istället för att
debattera hederligt, dvs att sakligt bemöta kritiken.
Ett uttryck för överkänslighet och nervositet, med andra ord. Och feghet.
Svaeren: "Det är många som gärna vill bekämpa kristendomen utan argument och åsikter men genom att försöka tysta, kväva och stoppa ned allt som har med tro att göra i en låda på vinden som förhoppningsvis aldrig hittas."
Absolut så, på sina håll. Det räcker dock med att följa den offentliga debatten något litet för att konstatera att verkligheten i minst lika hög grad ser ut så här:
"Det är många som gärna vill försvara kristendomen utan argument och åsikter men genom att försöka tysta, kväva och stoppa ned allt som har med kristendomskritik att göra i en låda på vinden som förhoppningsvis aldrig hittas."
Om kristendomskritikerna skriver Svaeren: "Det är ofta samma människor som kräver fritt spelrum för sina egna ståndpunkter. Ofta gränsande till ren intolerans."
Hur står det till med självkännedomen egentligen, Svaeren m fl kristna debattörer?