Andemeningen med "den gyllene regeln"

Jag har i ett tidigare inlägg (se här) framhållit den gyllene regeln som en oslagbar moralisk princip, användbar i alla lägen. (Bibel 2000: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.")

Det förekommer ibland ett missförstånd gällande hur man skall tolka regeln, då man uppfattar den så här: ”Man ska behandla andra (exakt, i detalj) som man själv vill bli behandlad”.

Med en alltför bokstavlig och snäv tolkning av den gyllene regeln riskerar vi att antingen tappa lyhördheten för andra människors behov och önskningar, eller att helt enkelt förkasta själva regeln, då den förefaller lite lätt korkad...

I Gomorron Sverige intervjuades härom morgonen Annika R Malmberg, ”framgångsexpert” (enligt den egna hemsidan…) angående hennes senaste bok Ta skit! Och gör det till guld!

Hon säger om den gyllene regeln att ”…det är synd att det är en så’n visdom som har spridit sig. Det stämmer inte, vi är så olika…” Hennes budskap är att man bör anpassa sitt budskap och sitt agerande efter lyssnaren/mottagaren.

Men det är just detta – tror jag – som är andemeningen med den gyllene regeln; på samma sätt som jag vill att andra ska anpassa sig efter mina önskemål om hur jag vill bli bemött, skall jag försöka anpassa mig efter andras önskemål/behov när jag bemöter dem.