Några dagar i mitten på oktober gästbloggade Lunds stifts biskop Antje Jackelén på NorraSkåne.se i samband med en visitation i Västra Göinge kontrakt i Hässleholm. (Läs mer här)
Hon skriver, bland mycket annat, några rader om själva bloggandet som företeelse.
”På Internet finns allt ofiltrerat, det är en del av charmen. Men det utmanar oss att vara särskilt kritiska till det vi läser. Sociala media bygger på snabbhet. Det finns många goda poänger med snabb och billig kommunikation. Men det höga tempot kan också gå på bekostnad av eftertanken. Det är lätt att slänga ur sig saker man aldrig skulle säga ansikte mot ansikte. Vad gör det med oss?”
”En av våra unga präster lanserade idén om nätänglar: det skulle kunna vara människor som har tid att finnas på nätet för att ingripa med en ängels beslutsamhet varje gång någon blir förtalad eller mobbad. Även på nätet behöver vi värna om människovärdet.”
Jag vill göra mitt bästa för att dra mitt strå till stacken!
Det som läggs ut på internet kanske aldrig försvinner. Du är arg och skriver nedsättande om någon. Jag läser kopierar och sparar. Du ångrar dig tar bort och glömmer. Jag påminner dig 10år senare och då är det kanske skadligt i den rådande situationen. Framförallt tänker jag på unga tjejer som självmant eller lockas till att lägga ut bilder på sig själva mer eller mindre klädda. Fast det gäller också kommentarer om andra som fälls i vrede och utan eftertanke. Mobbing!!!! Ingen fredad zon, du nås via mobil och mail alltid sårbar.
SvaraRaderaTobbe