Jag har tidigare berört ämnet tro och vetande (se här). Alltför ofta skapas motsättningar som inte finns; tro är tro och vetande är vetande, de behöver nödvändigtvis inte krocka med varandra:
Grovt förenklat (jag vet…): vetandet beskriver vad och hur, tron beskriver varför. Ett exempel är evolutionsteorin kontra skapelseteorin.
På ledarplats på Kyrkans Tidnings hemsida, under rubriken Dra inte alla ateister över en kam skriver Anna-Karin Hammar:
”…tron tävlar inte med evolutionsläran om hur livet har utvecklats på jorden. Däremot har tron viktiga bidrag till varför och med vilken avsikt vi finns som människor, dimensioner som läran om evolutionen inte kan säga så mycket om.”
Kort och kärnfullt - varför krångla till det?
Om du gör det enkelt så tar du bort levebrödet för många som tolkar hur och varför, du hade bränts på bål för detta på 1400-talet.
SvaraRaderaTobbe
Spelar ingen roll, hade jag levt på 1400-talet hade jag ändå varit död för länge se'n.
SvaraRaderaSkulle tro vi brändes tillsammans
SvaraRaderaTobbe
"Däremot har tron viktiga bidrag till varför och med vilken avsikt vi finns som människor".
SvaraRaderaHögst tveksamt anser jag. Vilket är detta bidrag och vilken eller vilka av alla trosföreställningar är det som ger detta bidrag? Det finns ju några tusen att välja på.
Relevant fråga, då merparten av människans trosföreställningar använts på ett sätt som mest ställt till djävulskap - som ett maktmedel för att förtrycka sina medmänniskor.
SvaraRaderaJag tror dock att ett ärligt sökande efter svar på livets gåtor bortom - inte istället för - de svar vetenskapen förmår ge oss, är något sunt och djupt mänskligt, något som bidrar till att på djupet ge oss större förståelse för livet.
I den meningen delar jag Hammars uppfattning att tron har något viktigt att bidra med. Men nyckelordet här är ärlighet.