(Arbets-)livet är dyrbart, slösa inte bort det!

• Friskvård på arbetstid ökar produktiviteten, enligt en studie vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Studien visar att det är möjligt att lägga arbetstid på hälsofrämjande aktiviteter och fortfarande prestera lika bra eller bättre. Trots färre arbetstimmar.

"Den ökade produktiviteten kan bero på att träningen framkallar en ökad uthållighet, men också på att sjukfrånvaron minskar", konstaterar Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hansson, som ligger bakom studien.

De har naturligtvis rätt. Och arbetsgivarna börjar upptäcka det mer och mer.

• Men hur ser arbetsgivarna på Facebookandet på arbetstid, gagnar det också produktiviteten?

"En undersökning från Manpower visar att nästan var femte tillfrågad varje dag loggar in på Facebook under sin arbetstid."

Man kan naturligtvis se på det på olika sätt. På en del arbetsplatser är det OK - det anses viktigt att odla sitt sociala nätverk, då ens proffessionella och privata nätverk ofta flyter ihop - medan det på andra arbetsplatser mest anses stjäla fokus (och tid...) från själva arbetet.

Shahrzad Kiavash på Manpower är noga med vad hon skriver på Facebook och andra sociala medier.

"Det är väldigt viktigt hur man profilerar sig, det är ett sätt att marknadsföra sig själv."

• Men det finns faror med allt...

Idag använder sig fyra av fem svenskar av sociala medier, var tredje av dessa skriver om sitt jobb.

"Men få vet att det ibland kan vara skäl till uppsägning."

"I många privata anställningsavtal finns lojalitetsklausuler som i praktiken innebär att den anställda inte öppet får kritisera verksamheten eller arbetsgivaren, uppger fackförbundet SKTF (...) Att skriva negativa kommentarer och inlägg om sin arbetsgivare kan därför i vissa fall klassas som avtalsbrott."

Vad/vem gagnar det att skriva skit om sin arbetsgivare? Då är det bättre att söka sig någon annanstans.

• Känner man däremot passion för sitt arbete är man lyckligt lottad...

Men all typ av passion för jobbet är inte positiv, enligt forskaren Robert J Vallerand, som  menar att det finns två typer av passion: dels harmonisk passion som kommer ur ett engagemang för sitt jobb därför att det ger äkta glädje, med en känsla av kontroll över arbetet och balans mellan arbete och fritid, och dels tvångsmässig passion, vilket ger en upplevelse av ständig konflikt mellan arbetet och det övriga livet och en avsaknad av kontroll över sitt engagemang.

Visst känns båda dessa passionstyper igen? Hos en själv och/eller hos andra i ens omgivning?

(Arbets-)livet är dyrbart, slösa inte bort det!