Skitsnack, vad är det?

Jag har tidigare skrivit om skitsnack och dess fördärv (se här).

Men vad är skitsnack egentligen? Här råder ibland viss begreppsförvirring. Det finns, mig veterligen, två (huvud-)betydelser av ordet:

1) Icke med sanningen överensstämmande påståenden, typ

-Göteborg är Sveriges huvudstad!

-Äh, Du snackar skit!

…eller påståenden man inte håller med om, typ

-Robert Plant är musikhistoriens bäste sångare!
-Äh, Du snackar skit!

2) Negativa omdömen om sina icke fysiskt närvarande medmänniskor – skitsnack ”bakom ryggen” helt enkelt.

Den första typen av skitsnack kan naturligtvis vara alltifrån hur harmlös som helst till helt förkastlig, t ex rasistiska generaliserande uttalanden.

Typ nummer två – dvs den jag åsyftar i mitt förra inlägg i ämnet - är alltid förkastlig - den ställer bara till skada.

För att bena ut ytterligare; man kan naturligtvis prata om en person i dess frånvaro, och också påpeka vederbörandes sämre egenskaper, utan att det nödvändigtvis är skitsnack.

Det avgörande är syftet med ens uttalande; har man ett gott uppsåt - man vill kanske ventilera med en god vän eller kollega för att hitta en lösning på ett problem, en konflikt eller liknande - bör det hellre betecknas som ett konstruktivt meningsutbyte än skitsnack.

Skitsnack blir det först när det huvudsakliga syftet är att sänka en annan människas anseende, utan någon som helst ambition att lösa ett problem eller att på annat sätt bidra med något positivt, utom möjligtvis att upphöja sig själv. Men om det sker på någon annans bekostnad, hur positivt är det… egentligen?