Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret är ett gammalt välkänt ordspråk (tillskrivet Konfucius, kinesisk filosof på 500-talet f Kristus), tillämpbart i alla tänkbara sammanhang.
När det gäller personlig utveckling kan det t ex innebära att man satsar på att identifiera sina styrkor och drivkrafter, och utvecklar dem. Genom att lägga sin energi och sitt fokus på det avhjälps eller begränsas många av ens svagheter automatiskt, som en bonus.
Är Du t ex lättirriterad? Lättirritation är en värdelös egenskap som Du inte har någon som helst nytta av, den suger bara energi… både av Dig själv och Din omgivning.
Vad i Ditt liv, i Din dagliga tillvaro gör Dig glad, positiv och harmonisk? Vad blir Du positivt sporrad av?
Satsa på det - istället för att kämpa med Din irritation - Du blir bara irriterad!
tisdag 31 augusti 2010
måndag 30 augusti 2010
Tänkte inte på det!
Ulf Ekman, omstridd predikant och grundare av Livets Ord, fick i nå’t sammanhang för många år sedan frågan (han har säkert fått den hundratals gånger): Varför hamnar Du ständigt i blåsväder?
Ekmans svar glömmer jag aldrig: ”Om man ständigt befinner sig i blåsväder blir man aldrig dammig…”
Jag säger som Peter Dalles uppfinnar-rollfigur i Lorry: Tänkte inte på det!
Ekmans svar glömmer jag aldrig: ”Om man ständigt befinner sig i blåsväder blir man aldrig dammig…”
Jag säger som Peter Dalles uppfinnar-rollfigur i Lorry: Tänkte inte på det!
söndag 29 augusti 2010
Vem betalar?
Jag har vid ett flertal tillfällen haft förmånen att få lyssna på Tomas Lydahl. Tomas är en inspirerande föreläsare och kursledare inom försäljning och affärsnätverkande. Han talar bland annat mycket om hur man ska göra för att få sina kunder att skryta om sig. Hur viktigt kundbemötandet är.
Hur ofta bemöts man inte, i affärer och liknande, med attityden ”Kom inte här och stör!” Det sägs inte rent ut, men man känner det i luften, ointresset för ens ärende lyser i expeditens ögon. Hur mycket kostar ett leende? Lite engagemang och intresse?
Ett av Tomas tips till oss som jobbar med service (jag jobbar inom hotell- & restaurang) är att ställa sig frågan: "Vem betalar min kommande semesterresa…, min nya dator…, påsen med chips som jag sitter och frossar på framför TV:n…?"
Svar: Kunden jag har framför mig! Och han/hon har ingen som helst skyldighet att bidra med en enda spänn, han/hon kan gå någon annanstans.
Hur bör detta rimligtvis påverka min attityd och mitt beteende gentemot kunden? Bör jag inte lägga mig vinn om att ge honom/henne ett riktigt ”WOW”-bemötande (Tomas' uttryck) som han/hon aldrig glömmer?
En ansenlig del av landets serviceanställda borde tvångskommenderas att gå på kurs hos Tomas Lydahl…
Hur ofta bemöts man inte, i affärer och liknande, med attityden ”Kom inte här och stör!” Det sägs inte rent ut, men man känner det i luften, ointresset för ens ärende lyser i expeditens ögon. Hur mycket kostar ett leende? Lite engagemang och intresse?
Ett av Tomas tips till oss som jobbar med service (jag jobbar inom hotell- & restaurang) är att ställa sig frågan: "Vem betalar min kommande semesterresa…, min nya dator…, påsen med chips som jag sitter och frossar på framför TV:n…?"
Svar: Kunden jag har framför mig! Och han/hon har ingen som helst skyldighet att bidra med en enda spänn, han/hon kan gå någon annanstans.
Hur bör detta rimligtvis påverka min attityd och mitt beteende gentemot kunden? Bör jag inte lägga mig vinn om att ge honom/henne ett riktigt ”WOW”-bemötande (Tomas' uttryck) som han/hon aldrig glömmer?
En ansenlig del av landets serviceanställda borde tvångskommenderas att gå på kurs hos Tomas Lydahl…
lördag 28 augusti 2010
Livets mirakler
…Spotify! Ett helt universum av musik…, man kan välja och vraka bland en myriad av bra låtar (och massor med skitlåtar, men de kan man välja bort), lägga upp spellistor på längden och tvären, och bara njuuta av sin favoritmusik.
För mig som musikgalning är detta en ovärderlig möjlighet, bortom vad jag för bara något år sedan inte kunde drömma om i min vildaste fantasi!
Man skall aldrig sluta att hänföras över livets mirakler!
fredag 27 augusti 2010
Dålig självkänsla?
Fredrik Lindström, svensk språkvetare, komiker, filmregissör, programledare m m, hävdar i en artikel i Språktidningen att ”det finns ingenting så svenskt som viljan att vara osvensk.”
Han har en poäng, ordet osvensk är något positivt, medan t ex oamerikansk betraktas som ett skällsord (åtminstone av en amerikan...). Och odansk betyder i Danmark snarast ”dum i huvudet”, enligt Lindström. Intressant…
Är detta ett uttryck för dålig självkänsla bland oss svenskar? Jag vet inte.
Jag retar mig däremot på föreställningen att det bara är i svenskan vi har ordet lagom, eller motsvarande, och att det skulle vara ett tecken på vår stelhet och tråkighet. Återigen; dålig självkänsla?
Sanningen är självfallet den, att det vi i svenskan uttrycker med ordet lagom går att uttrycka på vilket språk som helst, med skillnaden att det ofta krävs fler ord ( t ex engelskans ”not too much, not too little”).
Wikipedia upplyser dock om att det finns en rad språk som har motsvarande ’enkla’ ord; norskan (t o m exakt samma ord), danskan, estniskan, japanskan, bosniskan…
Jag är ingen ultranationalist, långt ifrån, men jag vägrar att skämmas över att jag är svensk och inte osvensk!
Han har en poäng, ordet osvensk är något positivt, medan t ex oamerikansk betraktas som ett skällsord (åtminstone av en amerikan...). Och odansk betyder i Danmark snarast ”dum i huvudet”, enligt Lindström. Intressant…
Är detta ett uttryck för dålig självkänsla bland oss svenskar? Jag vet inte.
Jag retar mig däremot på föreställningen att det bara är i svenskan vi har ordet lagom, eller motsvarande, och att det skulle vara ett tecken på vår stelhet och tråkighet. Återigen; dålig självkänsla?
Sanningen är självfallet den, att det vi i svenskan uttrycker med ordet lagom går att uttrycka på vilket språk som helst, med skillnaden att det ofta krävs fler ord ( t ex engelskans ”not too much, not too little”).
Wikipedia upplyser dock om att det finns en rad språk som har motsvarande ’enkla’ ord; norskan (t o m exakt samma ord), danskan, estniskan, japanskan, bosniskan…
Jag är ingen ultranationalist, långt ifrån, men jag vägrar att skämmas över att jag är svensk och inte osvensk!
torsdag 26 augusti 2010
Konfrontationsterapi
Inom KBT – Kognitiv BeteendeTerapi – lär man sig att komma över sina fobier, bl a genom att konfrontera det man är rädd för, det som skapar stark ångest; spindlar, öppna platser, hissar, olika sociala sammanhang eller vad det nu kan vara.
Här - ett litet YouTubeklipp som illustrerar hur det kan gå till:
Här - ett litet YouTubeklipp som illustrerar hur det kan gå till:
onsdag 25 augusti 2010
Det är bara en tidsfråga
Riksdagen har sagt sitt vad gäller samkönade äktenskap, därefter Svenska Kyrkan; det är bara att köra! Trots det kan två av fem biskopskandidater i Växjö stift inte tänka sig att viga samkönade.
Även inom övriga kyrkliga samfund debatteras det fortfarande livligt; är det rätt eller fel? Ska vi erbjuda eller vägra samkönad vigsel, ska vi rent av avsäga oss vigselrätten så slipper vi bråka?
Debatten innehåller i huvudsak två frågor (som ibland blandas ihop, till allmän förvirring):
1) synen på homosexualitet som företeelse – är det något Gud förkastar och betecknar som synd, något Han tycker är OK, eller rent av bejakar? – och
2) synen på själva begreppet äktenskap, vad betyder det?
I princip kan man leva i tron att Gud accepterar/bejakar homosexualitet, men samtidigt anse att man inte bör kalla det äktenskap, utan något annat, för att inte göra sig skyldig till ”språkligt självsvåld”, som nå’n debattör så tjusigt kallade det. Gärna för mig…
Det debatten i första hand handlar om är dock, trots allt: Hur ser Gud på homosexualitet?
Har Bibeln några enkla svar? Här går meningarna kraftigt isär. Till och med de som är ense om att Bibeln är tydlig i frågan kommer fram till olika slutsatser.
Ponera att Bibeln är tydlig, att alla är överens om dess ståndpunkt vad gäller homosexualitet. Då uppstår nästa fråga: Vilken relevans har Bibeln idag? På detta område… och på andra områden?
Debatten lär fortsätta… Själv tackar jag Gud för riksdagens och Svenska kyrkans beslut, och är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan varje annat samfund hakar på.
Även inom övriga kyrkliga samfund debatteras det fortfarande livligt; är det rätt eller fel? Ska vi erbjuda eller vägra samkönad vigsel, ska vi rent av avsäga oss vigselrätten så slipper vi bråka?
Debatten innehåller i huvudsak två frågor (som ibland blandas ihop, till allmän förvirring):
1) synen på homosexualitet som företeelse – är det något Gud förkastar och betecknar som synd, något Han tycker är OK, eller rent av bejakar? – och
2) synen på själva begreppet äktenskap, vad betyder det?
I princip kan man leva i tron att Gud accepterar/bejakar homosexualitet, men samtidigt anse att man inte bör kalla det äktenskap, utan något annat, för att inte göra sig skyldig till ”språkligt självsvåld”, som nå’n debattör så tjusigt kallade det. Gärna för mig…
Det debatten i första hand handlar om är dock, trots allt: Hur ser Gud på homosexualitet?
Har Bibeln några enkla svar? Här går meningarna kraftigt isär. Till och med de som är ense om att Bibeln är tydlig i frågan kommer fram till olika slutsatser.
Ponera att Bibeln är tydlig, att alla är överens om dess ståndpunkt vad gäller homosexualitet. Då uppstår nästa fråga: Vilken relevans har Bibeln idag? På detta område… och på andra områden?
Debatten lär fortsätta… Själv tackar jag Gud för riksdagens och Svenska kyrkans beslut, och är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan varje annat samfund hakar på.
tisdag 24 augusti 2010
Tankens kraft är större än vi tror
Nisse Simonson - f d hjärnkirurg, numera författare och föreläsare - talar och skriver mycket om hjärnan och hur vi kan påverka den till bättre mående, bl a i boken Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
”Vår förmåga att känna glädje och tillförsikt beror i slutändan på hur vi tänker om våra liv. Både när lyckan ler och solen går i moln.”
Simonsson hävdar att tankens kraft är större än vi tror, och att det är vetenskapligt bevisat att optimisten i genomsnitt lever hela sju och ett halvt år längre än pessimisten.
Det är ju tur att det är på det hållet, tänk om det hade varit tvärtom; vad trist pessimisten skulle ha det (även...) under dessa sju och ett halvt åren.
”Vår förmåga att känna glädje och tillförsikt beror i slutändan på hur vi tänker om våra liv. Både när lyckan ler och solen går i moln.”
Simonsson hävdar att tankens kraft är större än vi tror, och att det är vetenskapligt bevisat att optimisten i genomsnitt lever hela sju och ett halvt år längre än pessimisten.
Det är ju tur att det är på det hållet, tänk om det hade varit tvärtom; vad trist pessimisten skulle ha det (även...) under dessa sju och ett halvt åren.
måndag 23 augusti 2010
Sund människosyn
Jag har förgäves letat på nätet efter en TV-intervju med Stellan Skarsgård, där han citerar sin far som vid något tillfälle i hans ungdom sa så här till honom (med reservation för att citatet inte är 100%):
"Kom alltid ihåg - Du är inte värd mer än någon annan… och inte heller mindre!"
Kan en sund människosyn uttryckas på ett bättre sätt?
"Kom alltid ihåg - Du är inte värd mer än någon annan… och inte heller mindre!"
Kan en sund människosyn uttryckas på ett bättre sätt?
söndag 22 augusti 2010
Nu förstår jag...
Blondinbella, en av Sveriges framgångsrikaste bloggare räknat i dagliga besökare, avslöjar i Gomorron Sverige hur man blir just en framgångsrik bloggare:
”Ska man driva en blogg och få den stor så kan man inte prata om självkänsla, politik (...) i början…”
Nu förstår jag varför jag inte har tusentals läsare…
Skämt åsido, jag är oerhört tacksam för Dig som läser min blogg, både Du som återkommer regelbundet och Du som tittar in lite då och då, eller någon enstaka gång.
Kommentera gärna mina inlägg: håll med, säg emot, kom med synpunkter och infallsvinklar – dela gärna med Dig, helt enkelt!
Jag drar mig till minnes ett uttalande från en bussguide på en weekendresa till Hamburg. Han sa: ”Är Du nöjd med denna resa, rekommendera den till vänner och bekanta! Är Du missnöjd, prata med mig. Jag far inte med skvaller…”
Alltså… Du som anser min blogg läsvärd, rekommendera den gärna till vänner och bekanta!
God bless!
”Ska man driva en blogg och få den stor så kan man inte prata om självkänsla, politik (...) i början…”
Nu förstår jag varför jag inte har tusentals läsare…
Skämt åsido, jag är oerhört tacksam för Dig som läser min blogg, både Du som återkommer regelbundet och Du som tittar in lite då och då, eller någon enstaka gång.
Kommentera gärna mina inlägg: håll med, säg emot, kom med synpunkter och infallsvinklar – dela gärna med Dig, helt enkelt!
Jag drar mig till minnes ett uttalande från en bussguide på en weekendresa till Hamburg. Han sa: ”Är Du nöjd med denna resa, rekommendera den till vänner och bekanta! Är Du missnöjd, prata med mig. Jag far inte med skvaller…”
Alltså… Du som anser min blogg läsvärd, rekommendera den gärna till vänner och bekanta!
God bless!
lördag 21 augusti 2010
Bibeln - människors ord om Gud
Bibelsyn och bibeltolkning debatteras flitigt på olika håll. Men ofta tappas den avgörande huvudfrågan bort, vilket gör att man ofta talar ”förbi” varandra och inte med varandra.
Tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund fångade i sin ledare härom månaden denna huvudfråga i två enkla meningar:
Är Bibeln en bok bland andra, människors ord om Gud, där vi kan välja vad vi tar till oss och vad vi lägger åt sidan? Eller är den, även i vår tid, Guds ord, som förvisso behöver förklaras och uttolkas men som inte går att tänka bort?
Här uttrycks två huvudståndpunkter. Vilken ståndpunkt Elisabeth Sandlund omfattar framgår tydligt. Jag lutar åt den andra, se tidigare inlägg här.
Läs också min kommentar till Angelica Karlssons krönika Religion och prestation på Seglora smedjas hemsida: Religion och prestation
Jag tror att jag och Elisabeth Sandlund skulle kunna ha en bra debatt.
Tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund fångade i sin ledare härom månaden denna huvudfråga i två enkla meningar:
Är Bibeln en bok bland andra, människors ord om Gud, där vi kan välja vad vi tar till oss och vad vi lägger åt sidan? Eller är den, även i vår tid, Guds ord, som förvisso behöver förklaras och uttolkas men som inte går att tänka bort?
Här uttrycks två huvudståndpunkter. Vilken ståndpunkt Elisabeth Sandlund omfattar framgår tydligt. Jag lutar åt den andra, se tidigare inlägg här.
Läs också min kommentar till Angelica Karlssons krönika Religion och prestation på Seglora smedjas hemsida: Religion och prestation
Jag tror att jag och Elisabeth Sandlund skulle kunna ha en bra debatt.
fredag 20 augusti 2010
Tänk själv!
Saxat från tidningen Dagens hemsida:
” ’Tro inte allt predikanten säger.’ Det menar Jonas Melin, bibellärare på Mariannelunds folkhögskola.”
Man kan lätt byta ut ”predikanten” mot läraren, föräldern, politikern, chefen, kollegan, kompisen…
”Att diskutera tillsammans är bättre än att försöka förstå allt på egen hand, tycker Jonas Melin. Och att våga vara kritisk. Som han själv brukar säga till sina elever:
- Det enda ni kan vara säkra på är att jag inte har helt rätt. Tänk själva och ställ kritiska frågor.”
Låter som ett sunt förhållningssätt. Men tro inte på det bara för att jag påstår det...
” ’Tro inte allt predikanten säger.’ Det menar Jonas Melin, bibellärare på Mariannelunds folkhögskola.”
Man kan lätt byta ut ”predikanten” mot läraren, föräldern, politikern, chefen, kollegan, kompisen…
”Att diskutera tillsammans är bättre än att försöka förstå allt på egen hand, tycker Jonas Melin. Och att våga vara kritisk. Som han själv brukar säga till sina elever:
- Det enda ni kan vara säkra på är att jag inte har helt rätt. Tänk själva och ställ kritiska frågor.”
Låter som ett sunt förhållningssätt. Men tro inte på det bara för att jag påstår det...
onsdag 18 augusti 2010
Guds villkorslösa kärlek
Jonas Gardell uttrycker i sin TV-serie om Gud sin tro på Guds ”villkorslösa” kärlek. Jag delar hans tro; på samma sätt som en god förälder älskar sina barn, oberoende av hur odrägliga de ibland är (skojar Du…?), tror jag att Gud älskar oss.Att villkorslöst älska sina barn betyder inte att man alltid accepterar deras beteende och uppförande, ibland krävs tillrättavisning och korrigering.
När man ibland vet med sig att man gjort fel, och känner ett styng i sitt samvete, då tror jag att det är Gud som gör sig påmind, Han har i våra hjärtan lagt ner en förmåga att skilja på ont och gott. Se’n är det upp till var och en att använda och förvalta denna förmåga, och att helt enkelt ta ansvar för sitt liv.
Hur vi lyckas med detta (livs-)projekt tror jag däremot inte har ett skvatt att göra med huruvida Gud älskar oss eller ej. Jag må vara naiv – men då kan jag ju bilda klubb med Gardell.
måndag 16 augusti 2010
Vilken lättnad…
Min kära hustru hade godheten att köpa en sådan tröja till mig under sin senaste Ullaredtur, helt ovetandes om min inställning till det (eller…?), en tröja prydd med Kiss-medlemmarnas vackra målade nunor.
Tja, jag gillar ju Kiss se’n 35 år, och tröjan är ju trots allt inte så ful… och den passar ju bra i storlek… så jag tänkte att ”hemma kan jag väl använda den i alla fall...”.
Häromdagen fick jag ett akut ärende till en (optiker-)butik. I samma ögonblick som jag kommer in i butiken inser jag att jag har Kiss-tröjan på mig. Too late...
Plötsligt dyker affärsbiträdet upp, iklädd en Rolling Stones-tröja med den karaktäristiska ”Tongue”-symbolen.
Vilken lättnad…
söndag 15 augusti 2010
Upptäck Dina gåvor
Jag går in på SVT:s startsida på nätet, och fångas genast av rubriken Dåliga chefer ger mobbningsklimat. ”Diktatoriska chefer och omorganisationer har de senaste två åren lett till tusentals nya mobbningsfall, enligt en ny studie.”
”Diktatoriska chefer med inställningen att de anställda är utbytbara bäddar för mobbningsprocesser. (…) Den som mobbas kan sällan ensam bryta sig ur en sammansvärjning där arbetsgivare, kollegor, företagshälsovård och andra medverkar i mobbning i en ’samförståndets kultur’.”
Senare samma dag sitter jag i kyrkbänken och lyssnar till ett bibelord (temat för dagen är ”Nådens gåvor”): ”Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: (…) gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.” (Rom 12: 6-8).
Upptäck Dina gåvor, och använd dem, på vilken position Du än befinner Dig!
”Diktatoriska chefer med inställningen att de anställda är utbytbara bäddar för mobbningsprocesser. (…) Den som mobbas kan sällan ensam bryta sig ur en sammansvärjning där arbetsgivare, kollegor, företagshälsovård och andra medverkar i mobbning i en ’samförståndets kultur’.”
Senare samma dag sitter jag i kyrkbänken och lyssnar till ett bibelord (temat för dagen är ”Nådens gåvor”): ”Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: (…) gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.” (Rom 12: 6-8).
Upptäck Dina gåvor, och använd dem, på vilken position Du än befinner Dig!
lördag 14 augusti 2010
Rätt attityd
När man talar om personlig utveckling och att förstärka sin självkänsla och sitt mående betonas ofta vikten av att ha rätt attityd; till sig själv, sina medmänniskor, sina omständigheter, livet…
”Det viktiga är inte hur man har det, utan hur man tar det…” brukar upprepas, nästan som ett mantra.
Vad vi säger, hur vi säger det och vilka ord vi väljer i en given situation påverkas självfallet av vilken attityd vi har till det vi uttalar oss om. Men det är också tvärtom; vad vi säger och vilka ord vi väljer påverkar våra tankar och vår attityd. Vi kan i hög grad välja hur vi vill påverka oss själva - och andra.
När man använder ordet men betyder det oftast att man punkterar betydelsen av vad man precis sa. Man påstår något - sen kommer men - och sen kommer huvudbudskapet.
Se vad som händer om Du byter ut ordet men mot och. Jämför dessa två meningarna:
”Du har gjort en god insats, men det finns utvecklingspotential.” Eller:
”Du har gjort en god insats, och det finns utvecklingspotential.”
Första meningen innebär ungefär ”...jag förväntar mig förbättringar”, medan andra meningen snarare låter som ”Bra jobbat! Ta vara på och utveckla Din talang!”. Stor skillnad, eller hur?
Byt ut ordet men mot och lite oftare, och upptäck hur Dina perspektiv förskjuts!
”Det viktiga är inte hur man har det, utan hur man tar det…” brukar upprepas, nästan som ett mantra.
Vad vi säger, hur vi säger det och vilka ord vi väljer i en given situation påverkas självfallet av vilken attityd vi har till det vi uttalar oss om. Men det är också tvärtom; vad vi säger och vilka ord vi väljer påverkar våra tankar och vår attityd. Vi kan i hög grad välja hur vi vill påverka oss själva - och andra.
När man använder ordet men betyder det oftast att man punkterar betydelsen av vad man precis sa. Man påstår något - sen kommer men - och sen kommer huvudbudskapet.
Se vad som händer om Du byter ut ordet men mot och. Jämför dessa två meningarna:
”Du har gjort en god insats, men det finns utvecklingspotential.” Eller:
”Du har gjort en god insats, och det finns utvecklingspotential.”
Första meningen innebär ungefär ”...jag förväntar mig förbättringar”, medan andra meningen snarare låter som ”Bra jobbat! Ta vara på och utveckla Din talang!”. Stor skillnad, eller hur?
Byt ut ordet men mot och lite oftare, och upptäck hur Dina perspektiv förskjuts!
fredag 13 augusti 2010
Två flugor i en smäll
Jag vill med dagens inlägg slå två flugor i en smäll, fredagen den 13:e till trots, och
- dels bjuda på ett underbart YouTube-klipp med charmknutten (ingen ironi...) Ozzy Osbourne på besök på Madame Tussauds vaxkabinett i London i samband med lanseringen av senaste plattan Scream (jag skrattade mig halvt fördärvad när jag såg det här klippet första gången...),
- dels testa tekniken; går det att länka till Youtube direkt från bloggen? Jag testar… här!
Det gick! Gissa om det kommer fler sevärda klipp framöver...!
- dels bjuda på ett underbart YouTube-klipp med charmknutten (ingen ironi...) Ozzy Osbourne på besök på Madame Tussauds vaxkabinett i London i samband med lanseringen av senaste plattan Scream (jag skrattade mig halvt fördärvad när jag såg det här klippet första gången...),
- dels testa tekniken; går det att länka till Youtube direkt från bloggen? Jag testar… här!
Det gick! Gissa om det kommer fler sevärda klipp framöver...!
torsdag 12 augusti 2010
Religiösa meningsskiljaktigheter
Yngwie Malmsteen är en svensk (hårdrock-)gitarrvirtuos med världsrykte, känd för sin flyhänthet, men också - minns lika mycket - för sin kaxighet och sitt stora ego.
Joe Lynn Turner, sångare med ett förflutet i bl a Deep Purple och Rainbow, ingick under en kortare period i Malmsteens band.
På frågan varför han slutade i bandet lär han ha svarat: ”Det var inte p g a musikaliska meningsskiljaktigheter, utan p g a religiösa… Yngwie tror att han är Gud… det tror inte jag!
* * *
Hårdrockdiggande Svempa drar sin sista suck och tar hissen rakt upp till Sankte Per som står och vaktar vid himmelens port. Sankte Per och Svempa står och småsnackar en stund, då de plötsligt hör ett rivigt gitarrsolo från andra sidan porten.
Svempa: ”Va! Är Yngwie Malmsteen död? Det hade jag missat!”
Sankte Per: ”Nädå, Malmsteen lever fortfarande, det där är inte han.”
Svempa: ”Skitsnack, hans spelstil och teknik går inte att ta miste på, det måste vara han!”
Sankte Per: ”Nej, min vän, det är inte han. Det är Gud, som tror att han är Yngwie Malmsteen…”
Joe Lynn Turner, sångare med ett förflutet i bl a Deep Purple och Rainbow, ingick under en kortare period i Malmsteens band.
På frågan varför han slutade i bandet lär han ha svarat: ”Det var inte p g a musikaliska meningsskiljaktigheter, utan p g a religiösa… Yngwie tror att han är Gud… det tror inte jag!
* * *
Hårdrockdiggande Svempa drar sin sista suck och tar hissen rakt upp till Sankte Per som står och vaktar vid himmelens port. Sankte Per och Svempa står och småsnackar en stund, då de plötsligt hör ett rivigt gitarrsolo från andra sidan porten.
Svempa: ”Va! Är Yngwie Malmsteen död? Det hade jag missat!”
Sankte Per: ”Nädå, Malmsteen lever fortfarande, det där är inte han.”
Svempa: ”Skitsnack, hans spelstil och teknik går inte att ta miste på, det måste vara han!”
Sankte Per: ”Nej, min vän, det är inte han. Det är Gud, som tror att han är Yngwie Malmsteen…”
onsdag 11 augusti 2010
Peace Together
P2G, eller Peace Together, är en fredsrörelse med utgångspunkt inte i jordens alla oroshärdar utan i det lilla. Ett nätverk som samlar människor som liksom Katrin Rosberg, en av initiativtagarna, menar att man måste börja med att skapa fred med sig själv och den närmaste omgivningen.
Bakgrunden är den ständiga fokuseringen på eländet runt om i världen, och hur det dominerar media.
P2G, med bas på Österlen och med i dagsläget ett 50-tal aktiva, har valt att ta fasta på det positiva i sina försök att skapa en bättre värld, genom t ex personlig utveckling och kreativt skapande, och på så sätt bidra till en positiv utveckling.
Katrin Rosberg i en radiointervju: ”Vi måste skapa fred och vara snälla mot oss själva, och se’n mot alla andra i världen, och då kan vi börja med vår katt och vår granne t ex…”
I de framtida planerna finns bl a en stor fredsgala och en reggaefestival.
Nä, nu tror jag att jag skall gå och krama min katt.
måndag 9 augusti 2010
Jag har ett förslag...
Riksdagsvalet närmar sig. Jag vet att jag är sent ute… men jag har ett förslag:
Varför inte skippa valet helt och hållet, och istället kvotera in riksdagsledamöterna; varannan rödgrön och varannan allianspolitiker?
Det är ju mycket enklare och billigare. Och rättvisare.
Då behövs inga debatter och annat tjafs, inget dividerande om vilket block som är bäst lämpat att leda landet (maktkampen inom blocken får i vanlig ordning skötas just inom blocken), och vi väljare behöver inte lämna sofflocket.
Och ingen behöver bli besviken, utgången är ju given på förhand.
Tja, det är bara ett förslag…
Varför inte skippa valet helt och hållet, och istället kvotera in riksdagsledamöterna; varannan rödgrön och varannan allianspolitiker?
Det är ju mycket enklare och billigare. Och rättvisare.
Då behövs inga debatter och annat tjafs, inget dividerande om vilket block som är bäst lämpat att leda landet (maktkampen inom blocken får i vanlig ordning skötas just inom blocken), och vi väljare behöver inte lämna sofflocket.
Och ingen behöver bli besviken, utgången är ju given på förhand.
Tja, det är bara ett förslag…
lördag 7 augusti 2010
Religionsfrihetens grunder
Förbundet Humanisterna anser att religionsfriheten - som juridiskt begrepp - borde avskaffas, den täcks in väl av andra friheter såsom åsikts- och yttrandefriheten, mötesfriheten osv. Jag förstår poängen, religionsfriheten tillför inte, och bör inte tillföra, någon mänsklig rättighet som inte redan skyddas av övriga lagstadgade fri- och rättigheter.
Men kanske begreppet ändå behövs för att tydliggöra vikten av frihet på alla livets områden. Det hävdar i alla fall Humanisternas debattmotståndare.
Debatten om just begreppet religionsfrihet känns inte speciellt angelägen, formuleringarna bör komma i andra hand. Se istället till att enas om följande:
*Varje individs rätt att fritt bestämma över sin egen religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, så länge man håller sig inom lagens ramar och inte kränker andras fri- och rättigheter.
*Varje individs rätt att inte ha några övertygelser alls.
*Varje individs rätt att slippa bli diskriminerad p g a sina övertygelser, eller avsaknad av desamma.
*Varje förälders rätt att uppfostra sina barn i enlighet med den egna tros- och/eller moraluppfattningen, men på ett sätt som är förenligt med barnets kapacitet att själv ta ställning.
I konflikten mellan förälderns rätt att uppfostra och barnets rätt till åsikts- och religionsfrihet bör barnets rätt väga tyngst.
Religionsundervisningen i skolan bör vara neutral, så tillvida att ingen religion eller livsåskådning favoriseras eller framhålls framför någon annan.
*Att religioner och trosuppfattingar inte äger någon särskild rätt till frihet från kritik.
Jag är medveten om frågans komplexitet - men; dessa punkter bör, enligt min uppfattning, förena alla debattörer som säger sig värna ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle. Vi är inte riktigt där än.
Men kanske begreppet ändå behövs för att tydliggöra vikten av frihet på alla livets områden. Det hävdar i alla fall Humanisternas debattmotståndare.
Debatten om just begreppet religionsfrihet känns inte speciellt angelägen, formuleringarna bör komma i andra hand. Se istället till att enas om följande:
*Varje individs rätt att fritt bestämma över sin egen religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, så länge man håller sig inom lagens ramar och inte kränker andras fri- och rättigheter.
*Varje individs rätt att inte ha några övertygelser alls.
*Varje individs rätt att slippa bli diskriminerad p g a sina övertygelser, eller avsaknad av desamma.
*Varje förälders rätt att uppfostra sina barn i enlighet med den egna tros- och/eller moraluppfattningen, men på ett sätt som är förenligt med barnets kapacitet att själv ta ställning.
I konflikten mellan förälderns rätt att uppfostra och barnets rätt till åsikts- och religionsfrihet bör barnets rätt väga tyngst.
Religionsundervisningen i skolan bör vara neutral, så tillvida att ingen religion eller livsåskådning favoriseras eller framhålls framför någon annan.
*Att religioner och trosuppfattingar inte äger någon särskild rätt till frihet från kritik.
Jag är medveten om frågans komplexitet - men; dessa punkter bör, enligt min uppfattning, förena alla debattörer som säger sig värna ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle. Vi är inte riktigt där än.
fredag 6 augusti 2010
Det är humor...
Popsnöret recenserar hårdrock, tråkmånsen recenserar senaste romantiska komedin, vurmaren för pretentiös avantgardistisk rock recenserar Status Quo, Madonnahataren recenserar… Madonna! Känns detta igen?
Fel man/kvinna på fel plats… inte helt ovanligt i recensionssammanhang, däremot ovanligt att recensenten själv är – eller förefaller vara - medveten om det. Undantag finnes dock…
Aftonbladets Markus Larsson recenserade nyligen Iron Maidens nya singel ”The Final Frontier”, ger den förvisso hyfsat betyg – tre plus – men bekänner i en fotnot att ”Nej, jag vet. Jag är ingen hårdrockskribent. Men alla våra metalpennor har för närvarande semester eller är saknade i strid… Därför rycker jag in.” Därefter manar han läsaren till lugn, semestern är snart slut…
Jag har sällan blivit på så gott humör av en recension. Vad jag tycker om Iron Maidens nya singel? Ingen aning, jag har inte hört den...
Fel man/kvinna på fel plats… inte helt ovanligt i recensionssammanhang, däremot ovanligt att recensenten själv är – eller förefaller vara - medveten om det. Undantag finnes dock…
Aftonbladets Markus Larsson recenserade nyligen Iron Maidens nya singel ”The Final Frontier”, ger den förvisso hyfsat betyg – tre plus – men bekänner i en fotnot att ”Nej, jag vet. Jag är ingen hårdrockskribent. Men alla våra metalpennor har för närvarande semester eller är saknade i strid… Därför rycker jag in.” Därefter manar han läsaren till lugn, semestern är snart slut…
Jag har sällan blivit på så gott humör av en recension. Vad jag tycker om Iron Maidens nya singel? Ingen aning, jag har inte hört den...
onsdag 4 augusti 2010
Det tror jag också...
Maria Brander, TV-krönikör på Expressen, är ”på det hela taget väldigt skeptisk till det här med glädje. Vresighet är mer förtroendeingivande.”
Citerad krönika handlar om Lotta på Liseberg och dess alltid glittrande glada programledare. Trots att hon tappar rösten i direktsändning och behöver hjälp av andra är hon fortfarande glad!
Detta väcker Maria Branders misstänksamhet, hon bara väntar på att Lottas fasad ska krackelera, och att hon ska avslöjas som ”butter byråkratkärring”.
”Ni kanske inte är såna. Det kanske bara är jag. Antagligen behöver jag bara en halv special, en gosig Lisebergskanin, och en stor kram från Lotta. Och sen blir allt bra.”
Det tror jag också...
Citerad krönika handlar om Lotta på Liseberg och dess alltid glittrande glada programledare. Trots att hon tappar rösten i direktsändning och behöver hjälp av andra är hon fortfarande glad!
Detta väcker Maria Branders misstänksamhet, hon bara väntar på att Lottas fasad ska krackelera, och att hon ska avslöjas som ”butter byråkratkärring”.
”Ni kanske inte är såna. Det kanske bara är jag. Antagligen behöver jag bara en halv special, en gosig Lisebergskanin, och en stor kram från Lotta. Och sen blir allt bra.”
Det tror jag också...
tisdag 3 augusti 2010
KBT fokuserar på förändring
Jag har på senare tid intresserat mig för och studerat KBT – Kognitiv BeteendeTerapi. Efter att ha hört begreppet ett antal gånger i media väcktes min nyfikenhet, då jag är intresserad av hur vi människor fungerar, varför vi mår som vi mår och hur vi på ett positivt sätt kan påverka vårt mående.
KBT fokuserar inte i första hand på dåtid utan på nutid och framtid, och på att förändra dysfunktionella (= dåligt fungerande) tankar, vanor och beteendemönster och på så sätt göra livet lite lättare (och roligare!) att leva.
Alla metoder inom KBT är vetenskapligt framtagna och testade, så att man vet att de fungerar, hur de fungerar och för vem de fungerar.
En huvudtanke inom KBT är att våra tankar och känslor (som vi ju alla har en hel arsenal av, eller hur?) är just tankar och känslor, inte nödvändigtvis sanningar, som vi så ofta förväxlar dem med.
Jag lär återkomma till KBT i min blogg, då jag tror att här finns mycket gott att hämta för alla, inte bara för dem med ett specifikt eller klart definierat ”problem”.
KBT fokuserar inte i första hand på dåtid utan på nutid och framtid, och på att förändra dysfunktionella (= dåligt fungerande) tankar, vanor och beteendemönster och på så sätt göra livet lite lättare (och roligare!) att leva.
Alla metoder inom KBT är vetenskapligt framtagna och testade, så att man vet att de fungerar, hur de fungerar och för vem de fungerar.
En huvudtanke inom KBT är att våra tankar och känslor (som vi ju alla har en hel arsenal av, eller hur?) är just tankar och känslor, inte nödvändigtvis sanningar, som vi så ofta förväxlar dem med.
Jag lär återkomma till KBT i min blogg, då jag tror att här finns mycket gott att hämta för alla, inte bara för dem med ett specifikt eller klart definierat ”problem”.
söndag 1 augusti 2010
Gud har humor!
Jag älskar ståuppkomik. Självfallet finns det dålig ståuppkomik, men när den är som bäst är den en helt underbar konstform! Jag kan se vissa klipp på YouTube om och om igen…
Det finns många duktiga ståuppare, min personlige favorit är Johan Glans. Hans timing och förmåga att ta i princip vilket ämne som helst och göra nå’t kul av det, är oslagbar.
Under sitt framträdande på DVD:n Ultimate Comedy från 2005 kommer han bl a in på ämnena religion och Gud:
”Vi fick en ny påve förra veckan, Benedictus XVI. Jag vet ingenting om honom. Ni vet, det står i alla tidningar att han är en konservativ påve… Eller hur, han är en konservativ påve… Vaddå? Till skillnad från den hippare, coolare, sexigare påven vi hade innan …?”
”Det är konstigt det här, alltså när Gud talar till folk, det är alltid jäkligt viktiga grejer han säger; det är alltid ”åh, nu kommer ett nytt budord” eller så här… Han snackar aldrig bara, han kanske vill va’ snacksugen:
Det blixtrar och mullrar… en röst från ovan: Johan Glans, det här är Gud som talar!
Johan (smått förskräckt): Åh Gud!
Gud: Eh, läget?”
Så okomplicerad tror jag att Gud kan vara ibland! Och jag är övertygad om att Han har humor…
Det finns många duktiga ståuppare, min personlige favorit är Johan Glans. Hans timing och förmåga att ta i princip vilket ämne som helst och göra nå’t kul av det, är oslagbar.
Under sitt framträdande på DVD:n Ultimate Comedy från 2005 kommer han bl a in på ämnena religion och Gud:
”Vi fick en ny påve förra veckan, Benedictus XVI. Jag vet ingenting om honom. Ni vet, det står i alla tidningar att han är en konservativ påve… Eller hur, han är en konservativ påve… Vaddå? Till skillnad från den hippare, coolare, sexigare påven vi hade innan …?”
”Det är konstigt det här, alltså när Gud talar till folk, det är alltid jäkligt viktiga grejer han säger; det är alltid ”åh, nu kommer ett nytt budord” eller så här… Han snackar aldrig bara, han kanske vill va’ snacksugen:
Det blixtrar och mullrar… en röst från ovan: Johan Glans, det här är Gud som talar!
Johan (smått förskräckt): Åh Gud!
Gud: Eh, läget?”
Så okomplicerad tror jag att Gud kan vara ibland! Och jag är övertygad om att Han har humor…
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)