Och som vanligt handlar debatten inte om väsentligheter, som t ex Varför gör man överhuvudtaget så'na här filmer?, Vilka är de underliggande budskapen?, Vad är det som är så underhållande med grovt våld? osv, utan om åldersgränser.
"Tidningen Times filmkritiker Mary Pols förklarar varför hon inte tänker ta med sitt åttaåriga barnbarn för att se filmen."
"Det finns inte ett enda argument för att en åttaåring ska se på när tonåringar mördar varandra som del av ett sportevenemang."
Jag håller med.
Däremot kan jag inte se vad det är för magiskt som händer vid - låt oss säga - femtonårsåldern. Då argumenten tycks trilla in.
Jag förespråkar inte censur. Bara en debatt som ställer de rätta frågorna.
Det kallas yttrandefrihet. Dessutom gillar människor våldsam underhållning. Inget nytt. Så har det varit i tusentals år, förmodligen tiotuentals, och ingen moralisk indignation lär ändra på det. Men det som är lite kul är att ingen hittils i alla fall tagit upp den satir som filmer utgör, driften med medias eskalering. Liksom Truman Show tidigare, minus våld förstås (fast det som Truman utsätts för är på sitt sätt ett än mer extremt våld...våld på hans person och frihet) så sätts fokus på media och vår voyeurism
SvaraRaderaUlf Claesson, Göteborg
@Ulf Claesson. Yttrandefrihetsargumentet är nonsens. De som gör filmen gör det av kommersiella skäl och inte för någon högtflygande princip. I själva verket kan man med fog hävda att underhållningsindustrin har satt i system att missbruka yttrandefriheten i rent kommersiella syften.
SvaraRaderaAtt en viss kategori människor betraktar rått våld som underhållning är inget skäl att ge dem det. Krig har förekommit rakt igenom historien, betyder det att man liknöjt ska acceptera det?
Jag har svårt att förstå din liknelse att det är ett mer extremt våld att någon smygfilmar en än att få en machete i bröstkorgen.