De svenska biståndspengarna, en knapp miljard kronor, som går till fyra afrikanska länder – Tanzania, Mali, Burkina Faso och Moçambique - går i dag direkt till ländernas statsbudgetar.
Något biståndsminister Gunilla Carlsson (M) vill ändra på, då regeringen anser att nackdelarna är fler än fördelarna.
Carlsson vill också se "en förbättring i hur biståndsmyndigheter och organisationer redovisar hur pengarna används". Hon vill ha "mindre prat, mer handlande".
"Det är kurser, konferenser, resor och prat, prat, prat. Det är ju denna pratbluff som behöver avslöjas."
Pratbluff...?
Ett nytt begrepp jag aldrig hört tidigare. Men det förefaller användbart.
Inte minst inom politiken.
AB SvD HD GP BT D
Du har helt rätt i detta. "Pratbluff" är ett oerhört innovativt ord. Det kan säkert användas i många fler sammanhang än man i förstone tänker sig.
SvaraRaderaDet är också bra, att uppmärksamma den bristande kontrollen i samband med statligt bistånd. Många lever fortfarande i illusionen, att det statliga är någon sorts garant för en oantastlig godhet och humanism. Sanningen är väl snarare, att de privata medel som skänks till organisationer med 90-konton på det stora hela förvaltas bättre.