lördag 31 juli 2010

Utvecklingen går framåt…

Margareta Ribbing, etikett- och folkvettsexpert, är en av två invigningstalare på årets Pridefestival som pågår just nu i Stockholm. I Gomorron Sverige berättar hon vad hon tänker ta upp i sitt tal:

”Människors rätt att få välja sin egen livsstil så länge den är rimligt okej för resten av samhället. Och det är det naturligtvis att man får vara med den person som man själv väljer och att inte nå’n annan bestämmer att det här är rätt eller fel.

Programledare Filip Struwe: ”Men alla håller kanske inte med om det än, riktigt…”

MR: "Där finns ju, tror jag, gamla religiösa förtecken i det här, framför allt. Det vore ju väl om man blev av med dem!"

Kunde inte sagt det bättre själv.

Årets andre invigningstalare är Lars-Erik Ström, läkare, öppet homosexuell sedan 70-talet och sedan 2008 generaldirektör på Socialstyrelsen, en myndighet som fram till 1979 såg homosexualitet som en sinnessjukdom. Utvecklingen går framåt…

fredag 30 juli 2010

Bara så Ni vet…

Under flera års tid beskrev jag mig själv som troende agnostiker. Numera är jag dock tveksam till den beskrivningen, då jag inser att den lätt kan misstolkas.

Agnosticism är ett inte helt enkelt begrepp. Nationalencyklopedin beskriver agnosticism som "åsikten att vi inte vet om Gud finns eller inte". Det är också denna definition Det agnostiska manifestet (se tidigare inlägg här) bygger på.

Men Nationalencyklopedin fortsätter: ”Mer allmänt innebär agnosticism skepsis inför möjligheten att få svar på "de eviga frågorna".” Här börjar jag känna mig skeptisk…

Nationalencyklopedins Ordbok (NEO) går ytterligare ett steg och definierar agnosticism som en "filosofisk riktning som förnekar att kunskap om tillvarons yttersta grunder är möjlig". Här är jag inte med längre; jag tror på en möjlighet till kunskap om Gud och livets mening. Däremot kan jag inte säga att jag vet… jag har mina aningar.

Alltså; enligt den lite snävare definitionen av agnosticism är jag inte agnostiker, det räcker gott med troende.

Bara så Ni vet…

tisdag 27 juli 2010

Bejaka det!

Mia Törnblom, föreläsare, författare och coach inom personlig utveckling, skiljer på ett klargörande sätt på självförtroende och självkänsla (en av hennes paradgrenar, för övrigt…).

I ett klipp på YouTube förklarar hon att ”självförtroende är att vi tror på vår förmåga att prestera… och självkänsla handlar om egenvärde, alltså mer att vara än att göra. Och problemet blir när vi blandar ihop dem… när vi tror att vi är det vi gör.”

När jag hörde/läste detta (minns inte vilket) första gången fick jag en riktig aha!-upplevelse; att man kan ha starkt självförtroende och samtidigt låg självkänsla. Och att man faktiskt kan göra något åt sin självkänsla!

Synen på sig själv och sitt eget värde bottnar djupast sett i vilken människosyn man har; anser man att alla människor har samma värde, oberoende av prestationer och talanger, då har man en god grund att bygga på. Annars blir det svårt…

Det handlar inte, som jag ser det, om att försöka intala sig själv att man är guld värd. Det handlar snarare om att – kanske dagligen – påminna sig om det, trots att känslorna (och ibland ”förnuftet”…) säger något annat.

Du är en fantastisk skapelse! Bejaka det… och se vad som händer med Dig!

söndag 25 juli 2010

Dagens friskvårdstips

Under rubriken Goda handlingar gör oss starkare - både psykiskt och fysiskt kan man på SVT:s hemsida läsa att vi genom att utföra goda handlingar kan förbättra både vår mentala styrka och vår fysiska uthållighet och att goda gärningar på ett positivt sätt kan transformera den som utför dem.

”Man behöver inte vara född till att bli en moder Teresa-typ”, menar Kurt Gray, forskare på Harvard University i Cambridge, USA.

Gray hävdar att det räcker med att försöka utföra goda gärningar för att den personliga kraften ska stärkas och att vi därigenom helt enkelt mår bättre, både fysiskt och psykiskt. Hoppfullt för oss alla, eller hur?

Alltså - dagens friskvårdstips: Utför goda gärningar!

En liten bonuseffekt: det kommer också att gagna Din omgivning…

onsdag 21 juli 2010

Andemeningen med "den gyllene regeln"

Jag har i ett tidigare inlägg (se här) framhållit den gyllene regeln som en oslagbar moralisk princip, användbar i alla lägen. (Bibel 2000: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.")

Det förekommer ibland ett missförstånd gällande hur man skall tolka regeln, då man uppfattar den så här: ”Man ska behandla andra (exakt, i detalj) som man själv vill bli behandlad”.

Med en alltför bokstavlig och snäv tolkning av den gyllene regeln riskerar vi att antingen tappa lyhördheten för andra människors behov och önskningar, eller att helt enkelt förkasta själva regeln, då den förefaller lite lätt korkad...

I Gomorron Sverige intervjuades härom morgonen Annika R Malmberg, ”framgångsexpert” (enligt den egna hemsidan…) angående hennes senaste bok Ta skit! Och gör det till guld!

Hon säger om den gyllene regeln att ”…det är synd att det är en så’n visdom som har spridit sig. Det stämmer inte, vi är så olika…” Hennes budskap är att man bör anpassa sitt budskap och sitt agerande efter lyssnaren/mottagaren.

Men det är just detta – tror jag – som är andemeningen med den gyllene regeln; på samma sätt som jag vill att andra ska anpassa sig efter mina önskemål om hur jag vill bli bemött, skall jag försöka anpassa mig efter andras önskemål/behov när jag bemöter dem.

söndag 18 juli 2010

Det agnostiska manifestet

Stefan Einhorn, överläkare, författare och föreläsare inom etik och ledarskap står bakom Det agnostiska manifestet som publicerades på DN Debatt för ett tag sedan.

Han noterar en ”tilltagande polarisering mellan de som är trosvissa i avseende på existensen av en metafysisk verklighet och de som med bestämdhet tar avstånd från tanken att det finns en verklighet bortom det rationella förnuftet” och ser behovet av att ”tillskapa ett skyddat område för alla de som säger att: ’Jag vet verkligen inte’ ”.

Till dem hör jag!

Vidare: ”Syftet med detta manifest är istället att skapa en grund för dialog i full insikt om att vi inte alltid kommer att uppnå enighet.”

”Det är viktigt att gemensamt försöka skapa ett agnostiskt (agnostisk i betydelsen att man förhåller sig öppen till de metafysiska frågorna) manifest för dem som inte anser att det vare sig är bevisat eller motbevisat att det finns en Gud och en verklighet bortom den vi kan erfara med våra sinnen och vårt medvetande.”

Jag stödjer till fullo detta manifest, som överensstämmer väl med min gudstro och med min syn på hur samtal kring livsfrågor bör bedrivas.

Det agnostiska manifestet hittar Du här.

fredag 9 juli 2010

Kul ordväxling

Gomorron Sverige från Politikerveckan i Almedalen: Lotta Bouvin-Sundberg, programledare, samtalar med Gudrun Schyman (Fi) och Maria Abrahamsson (M) - båda med ambition att komma in i riksdagen till hösten:

Lotta B-S: ”Vem av er har störst chans att komma in?”

Gudrun S: ”Ja… störst chans har nog Maria. Maria står på valbar plats för det parti som för närvarande väl är störst i opinionsmätningarna… så din plats är nog klar…”

Maria A: ”Ja, det är den.”

Gudrun S: ”…ja, så alla andra kan lägga sin röst på mig!”

torsdag 8 juli 2010

Samtal kring tro och vetande


I samtalet/debatten kring livsfrågor och gudstro är det viktigt att kunna skilja på tro och vetande, och att vara tydlig i denna åtskillnad.

Jag vänder mig därför mot vissa debattörers sätt att med bestämdhet hävda det ena eller det andra, gällande Guds existens eller ickeexistens, Guds vilja i olika frågor, livets mening m m.

Att däremot uttrycka vad man tror, och att kunna samtala kring det, är superviktigt.

Stefan Gustavsson skriver i ett inlägg på Credoakademins hemsida (sammanhanget är Guds syn på äktenskapet): ”Vi som kristna måste …tydligt kunna beskriva vad som är Guds vilja och vad som är synd...” ”…vi är luddiga när det gäller att tydliggöra vad som är Guds vilja.”

Varken Stefan Gustavsson eller jag eller någon annan kan med bestämdhet hävda vad som är Guds vilja, däremot kan vi tro eller spekulera i det.

Och då krävs det ett annat sätt att uttrycka sig på.

onsdag 7 juli 2010

En utmaning för mänskligheten

Seglora smedja är en teologisk tankesmedja och mötesplats i skärningspunkten mellan det existentiella och samhälleliga och ”en oberoende röst som verkar i kritisk solidaritet med Svenska kyrkan”.

På smedjans hemsida finns en klok och angelägen text av Sigrid Kahle, med rubriken En utmaning för mänskligheten.

Sigrid Kahle är en svensk journalist och författare som bl a har specialiserat sig på islams värld och kultur. (Wikipedia)

Saxat ur texten:

”Världen är full av konflikter… hur kommer det sig att vi har existerat miljontals år på jorden utan att lära oss älska varandra?”

”Varför skulle religionerna kunna svara på mänsklighetens svåra frågor?"

"Jo, därför att religionerna härbärgerar mänsklighetens äldsta tänkande om livets mening.”

”En utmaning för mänskligheten är att överskrida de stora religionernas kulturella begränsningar och finna en vishet, en evig filosofi, en kärna som kan överbrygga deras motsättningar."

”Det yttersta varat som ej kan beskrivas är detsamma för alla människor.”

Läs hela texten här: En utmaning för mänskligheten.

söndag 4 juli 2010

Sunt förnuft, vad är det?

Begreppet ”sunt förnuft” - eller rättare sagt användandet av begreppet - är intressant, då det förbluffande ofta sammanfaller med ens egen åsikt… Begreppet kan med andra ord betyda i stort sett vad som helst, beroende på vem som använder det.

På Humanisternas hemsida kan man läsa följande uttalande från J Kenneth Andersson, ordförande för Humanisternas lokalavdelning i Kalmar:

”Vi vill främja ett kritiskt och rationellt tänkande som bygger på en vetenskaplig kunskapssyn, känslor, medmänsklighet och sunt förnuft.”

I boken Ja! 2010 – Sveriges främsta säljinspiratörer om positivt tänkande står att läsa att ”de flesta säljare använder sunt förnuft, vilket är förödande. (...) Sunt förnuft kan leda dig helt fel. Sunt förnuft är oftast aktivitet i höger hjärnhalva, vår känslomässiga hjärnhalva, medan motsatsen till sunt förnuft är mer logisk, rationell och således aktivitet i vänster hjärnhalva.”

Olika sätt att se på samma begrepp, med andra ord.

Wikipedia erbjuder följande underbara (cirkel-)förklaring av begreppet ”sunt förnuft”:

”Sunt förnuft är en vardaglig benämning på sådant förnuft som rör sig på en alldaglig och lättförståelig nivå. I lite mer detalj kan detta dels innebära en sund och normal förstånds- och omdömesförmåga, dels den allmänna meningen - det vill säga samlingen av de åsikter om världen och tillvaron i allmänhet som delas av alla med ett allmänt sunt förnuft.”

Visst är den underbar?

fredag 2 juli 2010

Det är du själv

Är glaset halvfullt, eller halvtomt? är en vanlig fråga när man pratar pessimism och optimism. Både optimisten och pessimisten ser exakt samma sak, ett glas fyllt till 50 % med någon önskvärd dryck, men tänker olika och reagerar känslomässigt olika.

Jag läste nyligen en kul variant på detta, i boken Ja! 2010 – Sveriges främsta säljinspiratörer om positivt tänkande:

”Tänk dig att du kommer hem trött efter en dag på jobbet och det första du ser innanför dörren är din frus tröja som ligger slängd på golvet. Antingen tänker du: ’Varför har just jag en så’n slarvig fru?’ Eller så tänker du: ’WOW! Det måste finnas en halvnaken kvinna här någonstans!’”

Budskapet är enkelt: ”Det är inte situationen, omständigheterna eller förutsättningarna som bestämmer om du ska vara positiv eller negativ. Det är du själv.”