onsdagen den 30:e juni 2010

Kluven inställning

Jantelagen är en ”lag” som ofta nämns i olika sammanhang (i tidningar, böcker, TV-debatter m m) och nästan uteslutande som ett skällsord. Vad går den ut på? Jag har alltid trott att den lyder:

”Du ska inte tro att Du är nå’t!”.

Den är då tämligen lätt att förkasta, åtminstone om man - som jag - har en i grunden positiv människosyn och tror på alla människors lika värde. Klart att Du ska tro att Du är nå’t - en fantastisk skapelse! Fattas bara…

Jag har dock på senare tid fått upp ögonen för en annan formulering av Jantelagen: ”Du ska inte tro att Du är förmer än andra!” Då kommer saken i ett annat läge…

Jag googlade på Jantelagen för att reda ut begreppen.

Wikipedia upplyser om att ”Jantelagen är en uppdiktad lag formulerad av Aksel Sandemose i boken En flykting korsar sitt spår (1933). Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt.”

Under rubriken Jantelagen på svenska återfinns Jantelagen i tio punkter, varav fyra punkter går ut på att man inte ska tro att man är nå’t, och sex punkter går ut på att man inte ska tro att man är förmer än andra.

Jag kommer hädanefter att ha en kluven inställning till Jantelagen…

måndagen den 28:e juni 2010

På frukten skall trädet kännas...

I mitten av maj dog hårdrocksångaren/legenden Ronnie James Dio i magcancer och i slutet av samma månad hölls hans offentliga begravning i Los Angeles.

Den amerikanska frireligiösa Westboro Baptist Church hotade med att störa ceremonin, enligt amerikansk press.

Församlingen hävdar att Ronnie James Dio dyrkade djävulen och uppmuntrade till våld.

Dios manager och änka Wendy Dio vädjade då till fansen att de inte skulle låta sig provoceras av de religiösa demonstranterna. Wendy Dio skrev i ett pressmeddelande:

"Ronnie hatar våld och fördomar. Vi måste vända andra kinden till de här människorna som bara vet hur man hatar någon man inte känner."

Verkligheten är inte alltid som den förefaller vara...

Några våldsamheter utbröt aldrig, enligt pressen. I stället blev minnesstunden en enda lång kärleksförklaring till Ronnie James Dio.

söndagen den 27:e juni 2010

Kloka ord…

Ibland hör man saker man aldrig glömmer, uttalanden som av olika skäl bara fastnar och sedan fortlever i ens minne…

Häromåret uppträdde Danne Stråhed på Bosjöklosters slott i samband med Skånedagarna.

I ett av snacken mellan låtarna betonade han vikten av att ta hand om och vara rädda om varandra, eftersom ”vi lever bara en kort tid och se’n är vi döa så jääeevla länge…”.

Kloka ord…!

lördagen den 26:e juni 2010

Troende humanist...

Saxat ur ett brev till förbundet Humanisternas ordförande Christer Sturmark :

”Nu är kampanjen Gud finns nog inte i full gång. Jag läste Humanisternas manifest i DN igår, en perfekt sammanfattning av det jag tilltalas av med Humanisterna. Jag delar - inte bara lojt bejakande, utan av hela mitt hjärta - manifestets ståndpunkter i alla delar.”

”Det jag hittills skrivit här borde rent logiskt innebära att jag gladeligen kan bli medlem i Humanisterna vilken dag som helst, och även stödja ekonomiskt. Men för mig finns ett problem. Jag tror nämligen på Gud…”

”För mig är skillnaden mellan gudstro och religion milsvid. Religion är ett människobygge, en konstruktion av lärosatser, åsikter och föreställningar, mer eller mindre välgrundade."

"Ofta syftar religiösa tankebyggen till att skapa trygghet för människan genom att ”förklara” livets mysterier, alltför ofta används religion som ett maktmedel, för att hålla människor i schack osv."

"Men: om det finns en gud, då finns han fullständigt oberoende av alla dessa religiösa föreställningar, beteenden och – ibland - vidrigheter.”

”Vad är min poäng? Jo, jag anser att jag utan problem kan kombinera min gudstro med det faktum att jag delar Humanisternas manifests ståndpunkter, jag ser inga motsättningar."

"Därför förstår jag inte varför kampanjen heter Gud finns nog inte. Varför är det så viktigt att hävda att Gud 'nog' inte finns? Har det någon betydelse? Det viktiga är väl ändå att hävda det sekulära samhällets nödvändighet för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter?”

”Min fråga är alltså: Kan man, enligt din mening, vara både 'gudstroende' och 'humanist' - och därmed t ex vara medlem i och stödja Humanisterna?"

Mvh
Håkan Wiklund,
troende humanist…

torsdagen den 24:e juni 2010

Varför är det viktigt?

Jag har under ett par års tid intresserat mig för och tagit del av Förbundet Humanisternas idéer och budskap.

För drygt ett år sedan publicerades Humanistiskt manifest i DN, undertecknat av Christer Sturmark (såklart…), Eva Dahlgren, Christer Fuglesang, P C Jersild, Björn Ulvaeus m fl kändisar. Min gudstro till trots (!) sympatiserar jag med manifestets budskap på varenda punkt.

Humanisterna pläderar starkt för ett sekulärt samhälle ”...därför att det är den enda samhällsform som visar samma självklara respekt för alla människor, oavsett deras kulturella eller religiösa bakgrund. I det sekulära samhället råder religionsfrihet, rätten att tro på vilken gud man vill – men också rätten att inte tro på någon gud alls.”

Så långt allt väl. Det handlar om människans rätt att tro vad han/hon vill. Kampen mot all form av förtryck, även - eller kanske rent av i synnerhet – religiöst förtryck är oerhört viktig och förtjänar allt stöd den kan få.

Humanisterna går dock ett steg längre och förefaller känna ett starkt behov av att hävda att ”Gud finns nog inte”, som de kallar sin kampanj på nätet. Varför är det viktigt, frågan om Guds existens tas ju egentligen inte alls upp i manifestet?

onsdagen den 23:e juni 2010

Kärlekens lov

Mitt förhållande till Bibeln kan beskrivas på följande sätt: Jag tror inte på Bibeln från pärm till pärm som Guds ord, däremot tror jag att Bibeln innehåller gudomliga sanningar, blandat med mänskliga påfund.

Så var det sagt…

”Kärlekens lov” (Korintierbrevet, kap 13) uppfattar jag som ett lysande (gudomligt?) uttryck för vad som är viktigast här i livet, själva kärnan i vår mänskliga existens.

Slutklämmen ”…störst av allt är kärleken…” är – tror jag - en evig sanning som inte en enda politisk, vetenskaplig, religiös eller filosofisk åsikt eller föreställning kan rå på.

Saxat ur ”Kärlekens lov”:

"Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal."

"Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet."

"Och om jag gåve bort allt vad jag ägde till bröd åt de fattiga, ja, om jag offrade min kropp till att brännas upp, men icke hade kärlek, så vore detta mig till intet gagn."

Starka ord..!

söndagen den 20:e juni 2010

Den gyllene regeln

Den "gyllene regeln" är en grundläggande moralisk princip som vi ofta förknippar med Jesus: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem." (Matteusevangeliet 7:12, Bibel 2000)

En fantastisk regel som i all sin enkelhet täcker in i stort sett alla tänkbara situationer som kräver ett moraliskt beslut eller ett moraliskt handlande.

Föreställningen att denna regel är unik för Kristendomen är dock felaktig, den "återfinns inom de flesta religioner och andra filosofiska och etiska läror". (Wikipedia)

Jag tror att insikten om denna regels förträfflighet och allmängiltighet finns inpräntad i varje människas medvetande.

Debatten kring huruvida det är någon form av högre väsen, en gud eller liknande som har "skapat" denna insikt i oss - eller om det "bara" är ett resultat av evolutionen, som förbundet Humanisterna m fl tror, fortgår alltjämt.

Man kan väl konstatera att båda sidorna är överens om att denna grundläggande moral finns och att den "gäller", och det bör rimligtvis vara det viktigaste. Eller hur?